Längesedan

Ja det var ett tag sedan jag bloggade, men jag har inte riktigt haft något intressant att skriva om och därför har det inte blivit några inlägg på sistone. Jag läste igenom mina gamla inlägg för ett tag sen och jag lade märke till att de gamla var mycket bättre och innehållsrikare. Det har bara blivit så att jag på något sätt, någon tid ändrades mina inspirationsinlägg och diskussionsinlägg till vardagliga händelser. Något som jag själv finner väldigt trist och som jag tänker ändra på. Det är inget fel på att berätta om sin vardag och så, men det är ju inte därför jag bloggar.

Jag tycker ni ska läsa några gamla inlägg igen (inget tvång såklart!), bara för att jag själv tycker att de är glada och det är kanske bara jag, men jag får lite av en lyckokänsla av vissa inlägg och hoppas att ni som är lite sorgsna också blir glada! Hihi.

Just nu tänker jag nog skriva lite om mig själv, om mina ambitioner och annat tjafs. Jag vet att många av mina vänner som läser bloggen, kommer att tycka att jag är riktig tråkig nu när jag skriver detta, men jag tänker göra det ändå. Jag är trött på nollningen, inte för att det är tråkigt, tvärtom jag har haft riktigt kul (!!!) på alla fester och aktiviteter jag har varit med på. Men jag är helt enkelt trött på det och tycker att det räcker med två veckor. (Hata mig inte). Det är bara så att man finner ganska snabbt de människor som man kan tänka sig tillbringa sina dagar med och jag vill verkligen bara börja på ämnena på riktigt. Slippa få skuldkänslor över att jag inte är med på aktiviteterna, slippa jobbiga scheman och sådant. Jag älskar lektionerna, hihi, tro att jag är galen om ni vill, men jag längtar till lektionerna! Jag blir lycklig och inspirerad av att gå på lektionerna och lär mig massor. Jag har valt helt rätt. Har aldrig valt mer rätt än det här. Underbart. DESSUTOM den viktigaste anledningen till att jag tycker att det räcker med två veckors nollning är att jag vill få tid med alla vänner som jag känner utanför skolan också. Men jag saknar ju er också... Nya vänner är toppen, men man ska inte glömma sina gamla vänner tycker jag...

Min ambitionsnivå är på topp nu, jag kan och vill, frågan är bara när.

Kyss