Vad tycker ni om människan som har ett leende på läpparna, ser allmänt glad ut och brukar hälsa med ett hjärtligt hej, eller om killen som håller upp bussdörren, så att du nätt och jämt hinner med bussen.
Vad sägs om människan som plockar upp vanten som du nyss tappat? Eller om tjejen som du inte känner i skolan, men som ändå mer än gärna lånar ut en penna för din skull?
Expediten som säger: Ha en trevlig dag med ett glatt leende. Eller om människan som lyssnar på vad du säger, fast att ni inte känner varandra?
Vad skulle jag göra utan dem? Jag hade förmodligen kommit försent en sådär tusen gånger eller helt enkelt fått köpa nya vantar jämt. Förutom detta måste jag berätta att ett leende smittar av sig så lätt och det krävs knappt någon ansträngning att le, så varför inte le och ge glädje till andra som inte har något leende att ge. Det är trots allt dem som behöver det mest.
Det finns som sagt vardagshjältar överallt, de vi tar för givet, men som finns där och räddar vår dag, utan några som helst krav.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
hej, lämna ett meddelande vet ja'!