
Jag har stort intresse (Erlend Loe varning) av en begagnad Crescent, Mustang eller Monark cykel. Räck upp handen om du har en som ligger och skräpar någonstans!
Det är numera offentligt en hinderbana att ta sig fram i Åstorp. Flera gator har rivits upp och man får sick sacka från trottoar till trottoar. Det blir lite av en utmaning att ta sig fram. Hmm, kan jag cykla den vägen? Stängsel, stängsel, stängsel, ah nej återvändsgräns. Stängsel, stängsel, stängsel, åh ja en liten brygga! Värsta coola live labyrinten om man så får säga. Tar man fel väg lär man falla i någon grop någonstans. Människor är väldigt enkla, överlag. Våra liv behöver inte vara någon dokusåpa för att vi ska få ut "allt" av livet. Rättare sagt, det är inte det "yttre" här i livet som berättar för oss hur lycklig en viss människa är - Utan det är synen på det vi har. Synen på oss själva, alla andra, livet och alla dess komponenter. Man kan ha precis allt man kan begära av livet, utan att veta vad lycka innebär.
Man säger att en optimist är den enda som kan vinna något utav livet. Pessimister förväntar sig att allt gott är flyktigt. Det försvinner och därför är det inte värt att känna något inför det. Men optimisten tänker tvärtom, allt ont är flyktigt. Själv är jag ju det enda ogiltiga, realisten. Jag brukar själv inte acceptera det svaret. "Jag är en realist". Bestäm dig för Guds skull.
Realister är förklädda pessimister. Tyvärr. Men ändå, jag känner behov av att försvara mig själv som realist. Ska man påstå att man är realist så får man försvara det också. Jag är inte som andra realister, jag är ingen förklädd pessimist. Optimister är sådana som ser grönt ljus överallt. Pessimister ser stoppljus överrallt. Den verkligt kloke.. Den verkligt kloke är färgblind. Hn ser inga färger, inget ont och inget gott. Inget rätt, inget fel. Inget bra, inget dåligt. Allt är relativt. Allt är beroende av situation, tid, alltid beroende av något. Men precis som de med defekt färgseende så är det ingen fördel eller en extra intelligen att vara realist. Vi äkta realister är defekta. Vi har ingen förmåga att identifiera färger, bra eller dåligt, lycka eller olycka. Jag har aldrig förstått varför alla strävar efter att vara realister. De förstår nog inte. För vem.
Vem vill vara färgblind?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
hej, lämna ett meddelande vet ja'!