SAMHÄLLETS UNDERDOGS

JULIA DANG

arbetar sig upp till samhället topdogs!

Jobbutbildningen gjorde mig nervös. Massor med nya grejer att lära sig och tydligen massor som förväntades av en. I början ska man skaffa sig så mycket växel som möjligt för att sen ha så lite som möjligt i slutet. Vart är logiken? Alla småsaker som man måste tänka på också, som att alltid ge en signal efter varje pass, 200 :- i växelkassan, räkna lådor hit och dit.
Citerat från självaste bad ass bossen;

"Jag anställde inte er för att ni bara ska sitta och se söta ut, nej utan ni är ju säljare!",

"Ni kanske tänker att jag inte alltid kan hålla ett öga på er men tänk såhär, jag har 70 personal därinne som ser vad ni håller på med hela tiden",

"Ni ska helst inte sitta ner alls, sittande säljare säljer inget! Ni kan inte sitta still och tro att kunderna kommer till er.",

"Asså, som ni förstår är detta jobbet en god möjlighet, jag har hjälpt många att skaffa jobb. Så om ni vill använda mig som referens så är det okej. Men förvänta er inte att jag ska säga något bra, är ni kassa så finns det ingen anledning att ljuga",

"Om ni får slut med växel i kassan så får ni inte växla i förbutiken, för det hatar dem, så det är ert ansvar att växeln inte tar slut för då är det kört för er del".

What-what- what? Buhuhuhu! Man blir ju rädd! Trodde aldrig att ett sådant (vågar man säga) struntjobb kunde vara så seriöst och kravfullt. Det är ju nästan skrattretande. Är i alla fall glad att jag inte kör på provision, även ifall det skulle vara kul och utmanande så känns det tryggt med timlön! Alla vill vi väl ha trygghet även ifall det kostar oss frihet? Dock måste vi ändå skriva ner exakt hur mycket vi har sålt efter varje pass. Skumt. Jag ska iallfall sälja slut på allt!!!!!!

Förresten vår projektsarbets grupp vann ett presentkort på Waynes Coffee (hurra!!), haha, gissa vilken ironi! Rike hunkens stammiställe ju, åååh jag som ogillar (hatar är ett så starkt ord!) att fika. Nu blir det kallprat för hela slanten! shoho :)