Idag har jag spenderat mycket tid med denna killen!
Ja, nämligen självaste rocklegenden Bob Dylan! Kalla mig efterbliven, men jag har precis upptäckt hans musik och nu är jag som fastetsad. Hans musik sägs ju spegla en hel generation, vad ska man säga mer än, hur kan jag ha missat! Det är liksom Bob och Jag nu. Hans musik är fantastisk, texterna är brillianta, de behandlar politiska frågor så som samhällsinfluenser och filosofi. Hans texter är som dagboksskrifter. Han är grym! Påminner mig om The Beatles fast en ensamare och mer poetisk version av Beatlarsarna. En Shakespeare-Beatles. Eller inte alls lik The Beatles kanske, hmm, helt enkelt - Bob Dylan. Jag gillar gammal musik, jag tycker att en sångare ska vara mer än bara en fin röst, det ska vara en känsla, en passion, en vilja, en historia. De ska känna orden de sjunger, fast så är det väl inte längre? Dagens sångare (absolut inte alla) är imposters som inte ens skriver sina egna låtar! Skam. Nåväl, fler Michael Jackson, fler Beatles, fler Bob Dylan!
Hmm, but little they know
Hmm, it's so hard to find
One rich man in ten with a satisfied mind.
Hmm, once I was wadding in fortune and fame
Everything that I dreamed of to get a start in lifes game
But suddenly it happened
Hmm, I lost every dime
But I'm richer by far with a satisfied mind.
Hmm, when my life is over and my time has run out
My friends and my love ones
I'll leave there ain't no doubt
But one thing for certain
When it comes my time
I'll leave this old world with a satisfied mind.
tisdag, juli 7
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
hej, lämna ett meddelande vet ja'!