Slitvarg och åh vad jag älskar det!

Vädret börjar äntligen kännas som sommar! Molnfritt, varmt och soligt, härligt. Har varit och simmat ett par gånger denna veckan, fruktansvärt kul. Det finns inte mycket som slår att dyka under vatten, det är nästan poetiskt! Lugnet, stillheten, oberoendet. Gälar skulle man ha, så skulle man slippa dyka upp mot ytan för att kippa efter luft. Eller sånt gälgräs som Harry Potter fick av Dobby. Mmmm, åå det skulle man ha.... 

Samtidigt så är jag ju också Julia Dang så någon riktig paus tar jag aldrig. Slitvarg i sin rätta benämning! But that's how we like it, 

slit är framgångens enda ädla väg! Vill man nå framgång får man själv ta och bygga sin väg, ingen kommer att göra det åt dig nämligen. Jag har varit så sjukt trött på sistone att jag inte ens har orkat dyka upp på gängets fotbollsmatcher. Filmer, teater och manus har jag fått nog av. Att skriva 40 sidors manus är ingen lek, det är nästan sinnessjukt. Det gör jag ALDRIG om! Men än värre är ju faktiskt att regissera och producera. Särskilt när det handlar om amatörer och fullständig oorganiserad röra. Vid närmare eftertanke, vad tänkte jag med!? Satan vad tufft det var. 

Märk mina ord; I år kör jag solo. The murderer är förflutet, Scrooge kan ta sig och the black box kan säga adjöss. Vill ni höra lite om mina nya kontakter, en sosse, en badvakt, en musiker och en begravningsentreprenör. Det är otroligt hur olika människor man kan hitta där ute på sommaren. En kul grej är att jag blev efterfrågad om att skriva en låttext, förstår ni nostalgin, jag har inte skrivit låtar sen gangster-eminem tiden i åttan med babushka! Helt plötsligt kom alla minnen tillbaka där vi skippade lunchen och kom försent till alla lektioner för att komponera våra låtar. Eftersom att jag är självlärd på piano var det extra tur att babushka var en höjdare på noter! Däremot att hitta rätt toner överlämnades till mig, något gjorde jag ju faktiskt. Hade nästan glömt bort den tiden då musikläraren smugglade in oss i musiksalen för att vi skulle få låna pianot och trumsetet. Och jag hade nästan glömt att vi gick på sommarcollage i ödestan för att skolan hade en scen, ett piano, trummor och mikrofoner i ett isolerat musikrum. Jag hade nästan glömt hur otroligt KUL det var.   

Nu ska jag sätta igång och slita! Deadline för allting på en och samma gång, hur stor var oddsen? Ni möter mig nog på Balkongen 8 idag.