Det är inte alls rättvist att han får mig att känna mig såhär och det är inte alls rättvist att det finns mer än en miljon människor i världen som svälter, just nu. Klockan är snart två på eftermiddagen och jag har precis vaknat, såhär länge har inte jag sovit på väldigt väldigt länge. Kändes att det behövdes mer sömn, mer behövdes repareras. Så vanligtvis vaknar jag vid sex-sju tiden och nu har helt plötsligt halva dagen redan gått. Vad gör jag nu då? Bokar tvättid. Orkar jag diska? Det kan jag göra sen. Stoppar in tvätten snabbt. Inser att det kommer att krävas två rundor. Tillbaka. Mat. Mm, jag är hungrig,,,, Havre fras och banan. Funkar alltid. Kallprat. Helt plötsligt försvinner avsatsen och jag faller igen. Faller för honom. Det blir mörkt, det blir ljust, det blir mörkt och sen blir det ljust igen. Varför gör han såhär mot mig? Nu när jag precis hade kommit över det. Precis då bubblandet i magen försvunnit och hjärtat börjat slå normalt igen. Varför säger jag inte nej? Fan. Kärleken är för stark för mig. Det blir nog en promenad idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
hej, lämna ett meddelande vet ja'!