Jag älskar fortfarande hösten och eftersom att ingen annan vill säga det så får väl jag åtminstone föra det på tal; detta är en av de i särklass finaste höstarna Sverige har haft på evighet. Njut av den for the love of God! Åstorp är om något underbart vackert om höstarna.
Anledningen till att jag inte har bloggat på några dagar är att jag befinner mig i Skåne. Datorn här hemma kan klassas som stenåldersbruk så att sätta sig framför datorn känns inte dessvidare aktuellt. Dagarna går snabbt, alldelles för snabbt allt som ofta och nu sitter jag här och försöker minnas hur jag har spenderat de senaste dagarna och kommer som vanligt inte längre bak i tiden än till frukosten i morse. Ibland undrar jag ifall min kalender inte är mer till för att minnas än för att komma ihåg. Vad jag vet är att jag har gjort en hel del idag minus 4(?) dagar, inte minst en hel massa insikter på olika plan.
Vad gällande mina förvirringar och aggressioner på Plan 1 kom jag på en genial idé, låt säga inspirerad av självaste elit-hjärnskrynklaren, Freud. Gå tillbaka till källan för att lösa nuvarande problem låter mycket lättare än vad det i verkligheten är. Men med hjälp av teknikens under så var det inte alls så svårt, alltså om man talar om de praktiska delarna. Det känns ärligt talat väldigt bra i alla fall att gå tillbaka i tiden för att kunna gå fram, tänk att jag en dag skulle få säga; ett steg bak men två fram.
Plan 2. Konstigt nog var den ilskan jag kände för några dagar sedan inget jämfört med den ilskan jag kände häromdan. Det står mig fortfarande ofattbart hur människor kan bete sig på detta nonchalanta vis. Hur jag än försöker undvika den förutfattade ordföljden av "Killar är visst idioter" så hamnar jag ändå alltid där. Men kanske är det snarare; kärleken är idiotisk, timingen är idiotisk och inte för att förlägga; slumpen är en fet idiot den med. Idioti som tar skepnad i killkostym allt som oftast. Host host.
Sist men inte minst. Hur kommer det sig att man får en rak höger när man bestämmer sig för att trädda in i ringen? Kanske är det så att saker och ting måste falla isär för att kunna falla ihop. Kanske är det så att vissa saker bara går att lära sig den hårda vägen. Kanske är det så att läxan kommer före läran. Och kanske, kanske är det så att jag, precis som du måste rationallisera verkligheten för att kunna komma omkring och orka vardagen på enda möjliga och rationella sätt.
Mm. Antagligen.
kärlek Julia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
hej, lämna ett meddelande vet ja'!