Bloggar

Jag har läst en del bloggar i mitt liv. Sanningen är att de flesta inte är särskilt givande och ibland är det en skam att ens ha en blogg. Men poängen är att jag har egentligen bara fastnat för en blogg och det är den här. Den är inspirerande och välskriven, vad mer krävs? Nedanstående text är de senaste inlägget från bloggen jag rekommenderat.

---

Jag vill att du blundar och tänker dig att du är i Göteborg och att det precis har börjat snöa. Första kameran sveper över Vasaplatsen och flingorna färgar 7 Eleven-markiserna vita. Om du tittar närmare kan du se hur jag står och fryser om fingrarna. Blåser varmluft i händerna. Stampar med fötterna av både kyla och stress. När bussen kommer visar jag upp mitt färdbevis och frågar chauförren om han kör till Järntorget.

Svar: - Vad fan tror du?

Jag blir tyst. Går och sätter mig på en ledig plats och tittar ut genom fönstret. Det tar några sekunder innan jag får upp värmen i händerna och innan tanken går upp för mig. Jag har precis blivit förolämpad. Jag går fram till busschauffören igen och ger honom den längsta utskällningen på flera år. Utskällningen varar flera hållplatser och när bussen stannar vid Järntorget och dörrarna pyser sig själva utåt så kliver jag av och vinkar hejdå till honom med ett långfinger och ett.

- IDIOT.

Om du tittar noggrant kan du se att jag börjar frysa om fingrarna igen. Stampar med fötterna av både kyla och ilska. Väntar på nästa buss. När den kommer visar jag upp mitt färdbevis utan att titta på chauffören och jag frågar om bussen går till Nils Ericsson-terminalen.

Svar: - Ja kompis. Men du måste önska i så fall.

Jag tittar upp och bildrutan fylls av röda och vita färger. Någon skrattar och suddigt i bakgrunden syns ett tiotal leenden. Busschauffören har klätt ut sig till tomte och ler med hela ansiktet mot mig. Alla väntar på att jag ska säga orden. Jag ser mig omkring. Fingrarna slutar skaka.

- Jag önskar att den här bussen kör till Nils Ericssonterminalen.